Om du tänker använda Linux för första gången finns det klart några saker du behöver veta. Den här guiden ger länkar till viktiga artiklar som hjälper dig att komma igång.
Du lär dig vad Linux är, varför du ska använda den, vilka Linux-distributioner, hur man installerar dem, hur man använder terminalen, hur man ställer in hårdvara och många andra viktiga färdigheter.
Vad är Linux
Linux är ett operativsystem som används för att driva en mängd system från glödlampor till pistoler, bärbara datorer till stora datacenter.
Linux driver allt från din telefon till ditt smarta kylskåp.
I desktop-databehandlingar ger Linux ett alternativ till kommersiella operativsystem som Windows.
Varför använda Linux istället för Windows?
Det finns många anledningar till varför du skulle använda Linux istället för Windows och här är bara några av dem.
- Linux stöds på äldre datorer. Medan Windows XP fortfarande körs på äldre hårdvara stöds det inte längre, så det finns inga säkerhetsuppdateringar. Det finns ett antal Linux-distributioner som skapas specifikt för äldre maskinvaror och underhålls och uppdateras regelbundet.
- Vissa Linux-distributioner och skrivbordsmiljöer är nu mer bekanta med traditionella datoranvändare än Windows 8 och Windows 10. Om du gillar Windows 7-utseendet, varför inte prova Linux Mint.
- Windows 10-hämtningsstorleken är enorm. En typisk Linux-distribution kommer in på drygt 1 gigabyte, även om du kan få några som bara är några hundra megabyte. Windows kräver minst en DVD-skiva som är värd för bandbredd.
- Linux skickas med fri programvara och du kan ändra och använda den programvaran som du vill.
- Linux har alltid varit säkrare än Windows och det finns väldigt få virus för Linux, även om internet av saker har blivit riktade nyligen.
- Linux fungerar bättre än Windows på många sätt och du kan klämma mer ut ur den sista droppen av resurser för äldre och begränsad hårdvara
- Integritet. Windows ringer regelbundet hemma med data som samlas in via Cortana och sök i allmänhet. Medan inte en ny sak och tydligt gör Google samma sak kan du vara mer säker på att Linux inte gör detsamma, speciellt om du väljer en fri communitydistribution.
- Pålitlighet. När ett program hänger i Linux kan du döda det ganska enkelt. När ett program hänger i Windows, även om du försöker köra uppgiftshanteraren för att döda det, går det inte alltid att misshandla programmet.
- Uppdateringar. Windows är väldigt påträngande med sin uppdateringspolicy. Hur många gånger har du aktiverat datorn för att skriva ut konsertbiljetter eller annan viktig information för att se orden som installerar uppdatering 1 av 450?
- Mängd. Du kan få Linux att se ut, känna och uppträda precis som du vill ha det. Med Windows beter sig datorn precis som Microsoft tror att du vill att den ska.
Om du fortfarande inte är klar kontrollera den här guiden som hjälper dig att bestämma om Linux är rätt för dig.
Vilken Linuxdistribution ska du använda?
Den första frågan skulle vara "Vad är en Linux-distribution?" Helt enkelt är Linux-kärnan som en motor. En fördelning är ett verkligt fordon som huser motorn.
Så vilken Linux-distribution ska du välja? Jag rekommenderar att du klickar på länken för fullständig information men i sammandrag:
- Linux Mint: Kräver låg kompetens på datorn, enkel att installera, lätt att använda och har ett bekant utseende skrivbord för Windows 7-användare
- Debian: För dem som söker en verkligt gratis Linux-distribution utan proprietära drivrutiner, firmware eller programvara är Debian för dig. Farfar till Linux
- Ubuntu: En modern Linux-distribution som är lätt att installera och lätt att använda
- openSUSE: En stabil och kraftfull Linux-distribution. Inte lika lätt att installera som Mint och Ubuntu men ett mycket bra alternativ ändå
- Fedora: Den mest aktuella Linux-distributionen med alla nya koncept som införlivas så snart som möjligt
- Mageia: Rose från askan från den tidigare stora Mandriva Linux. Lätt att installera och lätt att använda
- CentOS: CentOS är som hos Fedora baserad på den kommersiella Linuxdistributionen Red Hat Linux. Till skillnad från Fedora är den byggd för stabilitet
- Manjaro: Baserat på Arch Linux, ger Manjaro ett bra balans mellan användarvänlighet och uppdaterad programvara
- LXLE: Baserat på den lätta Lubuntu-distributionen ger detta en heltäckande Linux-distribution för äldre hårdvara
- Arch: En rolling release-distribution vilket innebär att du inte behöver installera nya versioner av operativsystemet när som helst eftersom det uppdaterar sig. Det är svårare för den nya användaren att ta tag i, men mycket kraftfullt
- Elementär: Linux för personer som gillar ett Mac-stil-gränssnitt
Så här kör du Linux från en DVD eller USB
En live Linux DVD eller USB låter dig springa Linux utan att installera den på din hårddisk. Detta låter dig i princip prova Linux innan du förbinder dig och det är också bra för den enstaka användaren.
Här är ett antal länkar som förklarar hur man gör en USB-enhet för olika Linux-distributioner.
- Hur man skapar en Ubuntu live USB-enhet
- Hur man skapar en Linux Mint live USB-enhet
- Hur man får en levande version av Debian
- Så här skapar du en Fedora Live USB-enhet
- Så här skapar du en openSUSE live USB-enhet
- Hur man skapar en Mageia live USB-enhet
- Hur man skapar en Elementary Live USB-enhet
- Hur man skapar en valp Linux USB-enhet
- Hur man skapar en uthållig Xubuntu USB-enhet
- Så här skapar du en Android USB-enhet
Så här installerar du Linux
Varje Linux-distribution installeras med en annan installationsprogram som är ett program som guidar dig genom att installera och installera Linux.
När en användare installerar Linux kan de antingen installera den på egen hand eller de kan installera den tillsammans med Windows.
Här är några gratis installationsguider:
- Så här installerar du Linux Mint tillsammans med Windows
- Så här installerar du Ubuntu tillsammans med Windows
- Så här installerar du Debian tillsammans med Windows
- Så här installerar du openSUSE
- Så här installerar du Fedora
- Så här installerar du Mageia tillsammans med Windows
Vad är en skrivbordsmiljö?
En typisk Linux-distribution är uppbyggd av ett antal komponenter.
Det finns en bildskärmshanterare som används för att hjälpa dig logga in, en fönsterhanterare som används för att hantera fönster, paneler, menyer, gränssnitt för gränssnitt och kärnanvändningar.
Många av dessa objekt är buntade ihop för att göra det som kallas skrivbordsmiljö.
Vissa Linux-distributioner skickas med bara en skrivbordsmiljö (även om andra finns i programvaruförteckningarna), medan andra har olika versioner av distributionen för ett antal olika skrivbordsmiljöer.
Vanliga skrivbordsmiljöer inkluderar kanel, GNOME, enhet, KDE, upplysning, XFCE, LXDE och MATE.
Kanel är en mer traditionell skrivbordsmiljö som ser ut som Windows 7 med en panel längst ner, en meny, systemfältikoner och snabbstartsikoner.
GNOME och Unity är ganska lika. De är moderna skrivbordsmiljöer som använder begreppet lanseringsikoner och en dashboard-stilskärm för att välja applikationer. Det finns också kärnanvändningar som integrerar bra med det övergripande temat för skrivbordsmiljön.
KDE är en ganska vanlig skrivbordsmiljö, men den har ett stort antal funktioner och en grundläggande uppsättning program som alla är mycket anpassningsbara med många inställningar.
Upplysning, XFCE, LXDE och MATE är lätta skrivbordsmiljöer med paneler och menyer. De är alla mycket anpassningsbara.
Hur man gör linux se hur du vill ha det till
Det fantastiska med Linux är att du kan få det att se ut och känna hur du vill ha det.
Guiderna nedan kopplade till visar olika sätt att flytta saker runt i olika skrivbordsmiljöer och anpassa skrivbordet så att du vill ha det.
- Hur man anpassar XFCE
- Hur man anpassar kanel
- Hur man anpassar upplysning
- Så här anpassar du LXDE
- Så här installerar och konfigurerar du Openbox
- Så här flyttar du Unity launcher till botten av skärmen
- Hur man anpassar enighet
Så här använder du Linux-skrivbordet
Varje Linux-skrivbordsmiljö fungerar lite annorlunda och så täcker alla baser kommer att ta lite tid.
Men här är några bra guider för att få dig igång:
- En guide till Unity Launcher i Ubuntu
- En guide till Unity Dash i Ubuntu
- 33 saker att göra efter att ha installerat Ubuntu
- Komplett lista över tangentbordslöden för Linux Mint
- Komplett lista över genvägar i GNOME-tangentbordet
- En översikt över KDE-skrivbordsmiljön
Hur kan jag ansluta till Internet
Medan anslutning till internet skiljer sig åt för varje skrivbordsmiljö är principerna samma.
Det kommer att finnas en nätverksikon på en panel någonstans. Klicka på ikonen och du bör se en lista över trådlösa nätverk.
Klicka på nätverket och ange säkerhetsnyckeln.
Rubriken till det här objektet länkar till en guide som visar hur man gör det med hjälp av Ubuntu Linux. Du kan också lära dig hur du ansluter via kommandoraden.
Det bästa stället för ljud
Linux är kungen när det gäller att spela ljudfiler. Det finns dussintals bra ljudapplikationer och det är ett fall att välja en eller flera som du gillar.
Artikeln som är länkad i rubriken innehåller några av de bästa ljudverktygen för Linux, inklusive alternativ för att spela och rippa radiostationer, musikspelare och podcast-chefer.
För mer information om specifika ljudspelare kolla in dessa guider:
- En komplett guide till Rhythmbox
- En komplett guide till Banshee
- En komplett guide till Quod Libet
Det bästa stället för e-post
Det sägs ofta att det inte finns någon match för Outlook inom Linux. Verkligen?
Om du antar att du inte är glad med att använda något som GMails standardwebbgränssnitt här är några bra e-postlösningar.
- Evolution
- Thunderbird
- KMail
- Geary
Det bästa stället att surfa på webben
Linux har alla de bästa webbläsarna som finns, inklusive Chrome, Chromium, Firefox och Midori.
Det har inte Internet Explorer eller Edge men hej som behöver dem. Chrome har allt du någonsin behöver i en webbläsare.
Finns det några anständiga Office Suites för Linux?
Det råder ingen tvekan om att Microsoft Office är en premiumprodukt och det är ett mycket bra verktyg och det är svårt att replikera och överträffa kvaliteten på den specifika produkten.
För personligt bruk och för små och medelstora företag kan man hävda att Google Docs och LibreOffice är bra alternativ och till en bråkdel av kostnaden.
LibreOffice levereras med en ordbehandlare med de flesta funktioner du kan förvänta dig av en ordbehandlare. Det kommer också med ett anständigt kalkylblad verktyg som återigen är fullt utrustad och även inklusive en grundläggande programmeringsmotor även om den inte är kompatibel med Excel VBA.
Andra verktyg inkluderar presentation, matte, databas och ritningspaket som är alla mycket bra.
Så här installerar du programvara med Linux
Linux-användare installerar inte programvaran på samma sätt som Windows-användare gör, trots att skillnaderna blir mindre och mindre.
Om en Linux-användare vill installera ett paket kör de i allmänhet ett verktyg som kallas en pakethanterare.
En pakethanterare får tillgång till arkiv som lagrar paket som kan installeras.
Pakethanteringsverktyget ger i allmänhet ett sätt att söka efter programvara, installera programvara, hålla programvaran uppdaterad och ta bort programvaran.
När vi flyttar in i framtiden introducerar vissa Linux-distributioner nya typer av paket som är fristående ungefär som Android-appar.
Varje distribution ger sitt eget grafiska verktyg. Det finns vanliga kommandoradsverktyg som används av många olika distributioner.
Till exempel använder Ubuntu, Linux Mint och Debian alla apt-get-pakethanteraren.
Fedora och CentOS använder yum-pakethanteraren.
Arch och Manjaro använder Pacman.
Linux-kommandoraden
Många görs om Linux-användare måste använda terminalen som förhindrar att den blir populär bland massorna. Det är en värdelös debatt.
Även om det är användbart att lära sig de grundläggande Linux-kommandona (samma kan givetvis sägas om DOS-kommandon i Windows) finns det ingen anledning att göra det.
Det första du behöver veta är självklart hur man öppnar en terminal och det finns naturligtvis plikter på sätt att göra det.
Varför kallas det en terminal? En terminal är faktiskt kort för terminalemulatorn och den hakar tillbaka till den dag då folk loggade in på fysiska terminaler. Nu behöver du bara veta att en terminal är där du anger Linux-kommandon.
När du har terminalen öppen borde du verkligen lära dig hur du hittar dig och denna guide visar hur.
Det är också värt att lära sig om behörigheter. Den här guiden visar hur man skapar en användare och lägger till dem i en grupp. Här är en annan guide som visar hur man lägger till användare, administrerar grupper och anger behörigheter.
Ett kommando som användarna vanligtvis lär sig tidigt på är sudo-kommandot, men börjar inte blint skriva in kommandon med sudo utan att förstå vad det gör för att det hela kan sluta i katastrof.
Medan du är i det, bör du också förstå om att byta användare med hjälp av su-kommandot.
I princip kan sudo-kommandot du höja dina behörigheter så att du kan köra ett enskilt kommando som en annan användare. Som standard är den andra användaren rootanvändaren.
Su-kommandot byter ditt sammanhang så att du kör som en angiven användare. Du kan köra en serie kommandon som den användaren.
Den här webbplatsen har dussintals artiklar som visar hur man använder kommandoraden och det är värt att checka tillbaka regelbundet för att se vad som är nytt. Här är några exempel på några senaste tillägg:
- Så här laddar du ned webbsidor med CURL
- Så här komprimerar du filer med gzip-kommandot
- Hur får man enhetsinformation med kommandoraden
- Hur tvingar användarna att ändra sina lösenord
- Hur man dödar Linux-processer
- Hur får man en IP-adress för en domän eller domänen till en IP-adress
- Så här sorterar du data
- Vad är symboliska länkar
- Så här listar du systemprocesser
- Allt du behöver veta om mindre kommando
Sammanfattning
I den här guiden har jag visat vad Linux är, varför du skulle använda det, vilka Linux-distributioner är och hur man väljer en, hur man kan prova Linux, hur man installerar det, hur man anpassar Linux, hur man navigerar Linux, en guide till de bästa applikationerna, hur man installerar program och hur man använder kommandoraden.
Detta borde sätta dig på god väg för att gå framåt.
