Den här guiden jämför funktionaliteten för GNOME, openSUSE och Fedora från den genomsnittliga användarens synvinkel, inklusive hur enkelt varje distribution ska installeras, deras utseende och känsla, hur enkelt det var att installera multimediakodiker, de program som är förinstallerade , pakethantering, prestanda och problem.
Installation
Ubuntu GNOME är det enklaste av de tre distributionerna att installera. Stegen är mycket enkla:
- Välj ditt språk
- Anslut till Internet
- Kontrollera förutsättningar
- Uppdela din enhet
- Välj plats / tidszon
- Välj tangentbordslayout
- Skapa en användare
Uppdelningen kan vara så enkel eller så inblandad som du vill att den ska vara. Om du vill att Ubuntu ska vara det enda operativsystemet väljer du att använda hela hårddisken eller till dubbelstart väljer du att installera tillsammans med ett befintligt operativsystem.
Dubbelstart på en UEFI-baserad maskin är också enkel i dag.
Det näst bästa installationsprogrammet är Fedora Anaconda installatör.
Processen är inte lika linjär som för Ubuntu, men de grundläggande stegen är att välja språk, ställa in datum och tid, välj din tangentbordslayout, välj var du ska installera Fedora och ange värdnamnet.
Åter partitionering kan vara så inblandad eller så enkelt som du vill att den ska vara. Det är inte lika uppenbart som det är med Ubuntu eftersom du måste "återskapa utrymme". Det finns ett alternativ att radera alla partitioner men om du vill installera på hela disken.
De sista stegen för Anaconda-installatören inkluderar att ställa in root-lösenordet och skapa huvudanvändaren.
OpenSUSE-installationsprogrammet är det svåraste att fathom. Det börjar lätt nog med steg för att acceptera licensavtalet och välja tidszon och sedan kommer den bit där du väljer var du ska installera openSUSE.
Huvudproblemet är att du får en lång lista som visar vilka planer openSUSE har gjort för att partitionera din enhet och hur den är listad är bara för mycket och gör det svårt att se vad som händer.
Titta och känna
Det är svårt att skilja tre fördelningar utifrån utseendet och känslan när de alla använder samma skrivbordsmiljö, speciellt när den inbyggda skrivbordsmiljön är GNOME eftersom den inte är mycket anpassningsbar.
Utan tvekan har Ubuntu GNOME det bästa urvalet av bakgrundsbilder som standard och för kattungeälskare finns det en speciell för dig.
openSUSE har använt aktivitetsfönstret väl och ikonerna och arbetsytorna passar perfekt in i skärmen. När vi installerade Fedora kände allt lite squashed.
Installera Flash och Multimedia Codecs
Under Ubuntu-installationen finns det möjlighet att installera komponenter från tredje part som krävs för att spela Flash-videor och lyssna på MP3-ljud.
Det andra sättet att få multimediakodiken inom Ubuntu är att installera paketet "Ubuntu Restricted Extras". Tyvärr använder Ubuntu Software Center alla slags huvudvärk när du installerar det här paketet eftersom det finns ett licensavtal som måste accepteras och tyvärr visas det aldrig. Det enklaste sättet att installera paketet med begränsade extras är via kommandoraden.
Inom Fedora är processen mer en sak i taget. Till exempel, för att installera Flash kan du gå till Adobes webbplats och ladda ner filen och köra den med GNOME-pakethanteraren. Du kan sedan bifoga Flash som tillägg till Firefox.
Här är en guide som visar hur du installerar Flash på Fedora samt multimedia codecs och STEAM.
För att få MP3-ljud att spela inom Fedora måste du lägga till RPMFusion-förvaret och då kan du installera GStreamer utan fria paket.
openSUSE tillhandahåller en serie installationspaket med 1 klick för att du ska kunna installera Flash- och multimediakodiker.
tillämpningar
Precis som med utseendet och känslan är det svårt att skilja tre distributioner som använder GNOME-skrivbordsmiljön när det gäller applikationsval eftersom GNOME levereras med en standarduppsättning som innehåller en adressbok, mailklient, spel och mer.
openSUSE har ett par intressanta extrafunktioner som Liferea som är en RSS-tittare som vi nyligen granskat. Det har också en midnatt kommenderare som är en alternativ filhanterare och k3b ett alternativt diskbränningspaket.
openSUSE och Fedora har båda GNOME musikspelare som integrerar snyggt med skrivbordsmiljön. Alla tre har Rhythmbox installerat men GNOME musikspelaren ser bara ut och känns fin.
Totem är standard videospelare i GNOME. Tyvärr, i Ubuntu-versionen tycks inte Youtube-videon spela korrekt. Det här är inte ett problem med antingen openSUSE eller Fedora.
Installera programvara
Det finns flera sätt att installera program med Ubuntu, Fedora och openSUSE.
Ubuntu använder Software Center som en grafisk pakethanterare medan Fedora och openSUSE använder GNOME-pakethanteraren.
Programvarucentret är lite bättre eftersom det listar all programvara i repositoriesna, även om det ibland fiddly får det att göra det. GNOME-pakethanteraren verkar släppa ut resultat som STEAM trots att det finns i repositorierna.
Alternativ för openSUSE inkluderar YAST och för Fedora YUM Extender som är mer rudimentära grafiska pakethanterare.
Om du vill få dina händer smutsiga kan du använda kommandoraden. Ubuntu använder apt-get, Fedora använder YUM och openSUSE använder Zypper. I alla tre fall handlar det bara om att lära sig rätt syntax och omkopplare.
Prestanda
Fedora använder Wayland ger den övergripande bästa prestanda.Fedora med X-systemet var lite laggigt.
Ubuntu är snabbare än openSUSE och går riktigt bra. Det här är inte att säga att openSUSE är slash på något sätt. Alla tre sprang mycket bra på två mer moderna bärbara datorer.
Stabilitet
Av alla tre är openSUSE det mest stabila.
Ubuntu är också bra, även om problemet med att installera det begränsade extrapaketet kan orsaka att mjukvarucentret hänger.
Fedora var lite annorlunda. När det användes med X fungerade det bra men det var lite laggy. Om det användes med Wayland var det väldigt slickt men hade problem med vissa applikationer som Scribus. Det fanns definitivt fler felmeddelanden över hela linjen.
Sammanfattning
Alla tre operativsystem har pluspunkter och deras gotchas.
Ubuntu är det enklaste att installera, och när du får multimediesignalen är du bra att gå. GNOME-versionen av Ubuntu är troligen att föredra för Unity-versionen, men du kan läsa mer om det i den här artikeln.
Fedora är mer experimentell och om du vill försöka Wayland för första gången är det värt att installera. Fedora implementerar GNOME på ett mer traditionellt sätt vilket innebär att det implementerar GNOME-verktyg i motsats till verktyg som traditionellt är associerade med Ubuntu. Till exempel GNOME-rutor och GNOME Packagekit.
openSUSE är ett bra alternativ till Ubuntu och är stabilare än Fedora. Precis som med Fedora ger det verktyg som huvudsakligen är förknippade med GNOME men med ett par trevliga extrafunktioner som Midnight Commander.
Valet är ditt.
